Vigsel

De flesta foton tagna av Ulf Zetterlund och ett fåtal av bröllopsgäster
 
   
1. Ingång  
   

Ingångsmusiken ”In vernali tempore” framfördes av Gravrost samtidigt som vi gick in i gläntan
 

 
   
   
2. Inledningsord  
   

Vigselförrättaren Pétur:
"I egenskap av giftoman vill jag önska alla samlade; frälse, borgare, bönder och annat löst folk välkomna till detta bröllop. I dag, den 8:e dagen i Maj, nådens år 2004, skola ätterna Rogheden och Amandusson knytas samman genom förbundet mellan Jill Rogheden och Anders Amandusson. Bröllop har alltid varit en gemensam högtid för hela byn och det är er närvaro här idag som gör denna högtid och detta förbund möjligt. Ty alla vi bidrar idag till Jill och Anders lycka. Alla har tidigare erhållit var sin sten. Jag ber er hålla hårt i denna sten under vigselceremonin och innesluta alla era lyckönskningar och drömmar till Jill och Anders i den. I slutet av ceremonin kommer jag att be er placera stenarna i detta vattenfyllda kärl. Jill och Anders kommer att behålla stenarna som en påminnelse om era vänliga tankar och lyckönskningar denna dag."
   

Pétur:
"Dagen till ära bär brudparet kransar. Kransen förenar symbolvärdet hos en ring, dvs gränslöshet och evighet, med livskraften hos växter. Murgrönans rankors åtsmitande och klängande växtsätt symboliserar den sanna kärleken och vänskapen. Den sägs också bringa beskydd, lycka och fruktbarhet."
   
   
3. Musik
"La prima vez que te vidi" framförs av Gravrost.
 
   

”La prima vez que te vidi” framfördes av Gravrost.

(Svensk översättning av texten)

Den första gången jag såg dig
blev jag förälskad i dina ögon.
Från det ögonblicket älskade jag dig
till graven ska jag älska dig.

Kom nära mig, min älskade,
mitt livs frälsning.
Tala till mig och avslöja
ditt livs hemligheter.
   
   
4. Utbyte av brudköpesumman/hemgift
Löften och utbyte av ringar
 
   

Foto: gäst
Pétur:
"Nu kommer de båda parterna i vittnens närvaro försegla fästningen genom att utbyta den förutbestämda brudköpesumman och hemgiften som i detta fall representeras av ringarna. Ringarna har liksom cirkeln varken början eller slut, varken riktning eller orientering mot något annat, på samma sätt som kärleken mellan Anders och Jill."
   

Pétur:
"Diamanten i brudens ring symboliserar ljus och liv, ståndaktighet i nöd och lust och osviklig uppriktighet. Den anses bringa trohet mellan man och kvinna, pålitlighet, vishet och den verkar försonande efter älskandes gräl. Därför passar den speciellt bra i vigselringar."
   

 
   

 
   

Anders läser sina löften till Jill.
   

Anders ger Jill ringarna.
   

 
   

Jill läser sina löften till Anders.
   

Jill ger Anders ringarna.
   
   
   
Vigselförrättarens reaktioner på Anders och Jills löften
   
   
5. Giftasord
Medeltida och nutida
 
   

Pétur:
"När ni nu har erlagt den vid trolovningen fastställda brudköpssumman, har ni förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra. Tager du Anders Amandusson denna Jill Rogheden till din husfru att älska i nöd och lust?"
Anders: "JA!"
Pétur:
"Tager du Jill Rogheden denne Anders Amandusson till din make att älska i nöd och lust?"
Jill: "JA!"

   

Foto: gäst
Pétur:
"Jag giver dig Jill, till heder och husfru
och till halva sängen,
till lås och nycklar
och till hälften av allt
vunnet och ovunnet
i penningar och lösören.”

Anders överlämnar gårdens nycklar till Jill.
   
   
6. Handfästning, keltisk stenceremoni och musik
"The passionate shepherd to his love" framförs av Gravrost
 
   

Pétur:
"På keltiska bröllop brukade alla närvarande kasta små stenar i ett vattendrag medan de visualiserade brudparets framtida lycka. De trodde, liksom vi, att det sätt som man ser på framtiden faktisk formar den.

Jag lägger nu samman era händer För att försegla äktenskapet. Jag ber att alla samlade därefter en åt gången lägger sin högra hand över brudparets händer för att genom denna handfästning bekräfta detta förbund. Sedan ber jag er att tänkta extra mycket på vad ni vill önska Jill och Anders samtidigt som ni släpper stenen i vattenkärlet."
   

“The Passionate Shepherd to His Love” framfördes av Gravrost:

Come live with me and be my Love,
And we will all the pleasures prove
That hills and valleys, dale and field,
And all the craggy mountains yield.

   

There will we sit upon the rocks
And see the shepherds feed their flocks,
By shallow rivers, to whose falls
Melodious birds sing madrigals.
   

There will I make thee beds of roses
And a thousand fragrant posies,
A cap of flowers, and a kirtle
Embroider’d all with leaves of myrtle.

   

A gown made of the finest wool
Which from our pretty lambs we pull,
Fair linèd slippers for the cold,
With buckles of the purest gold.
   

A belt of straw and ivy buds
With coral clasps and amber studs:
And if these pleasures may thee move,
Come live with me and be my Love.

   

The shepherd swains shall dance and sing
For thy delight each May-morning:
If these delights thy mind may move,
Then live with me and be my Love
   

Thy silver dishes for thy meat
As precious as the gods do eat,
Shall on an ivory table be
Prepared each day for thee and me.
   

The shepherd swains shall dance and sing
For thy delight each May-morning:
If these delights thy mind may move,
Then live with me and be my Love
   

Foto: gäst
 
   

 
   
   
7. Avslutning
 
   

Pétur:
"Jag förklarar er nu för äkta makar. Glöm aldrig det löfte om trohet som ni nu har avlagt. Lev med varandra med inbördes aktning, kärlek och förtroende. Besinna ert ansvar mot kommande släkt. Må endräkt och lycka råda i ert äktenskap och ert hem."
   

 
   
   
8. Utgång
 
   

”Trotto” framfördes av Gravrost. Gästerna kastade vetekorn på brudparet. På medeltiden gjordes detta för att önska brudparet en stor familj.
   

Jill ser lyckligt på sin mamma.
   

Jill blir omkramad av sin storasyster.